Jag har slutat
FAAAAAAN VAD MYCKET JAG VILL SKRIVA OM STOCKHOLM POLO OPEN 2008 - MEN JAG HAR JU SLUTAT. GAAH.
VAD SÄGER HEROD?
VAD SÄGER HEROD?
THE IDIOTIST UPPHÖR
Vänner. Nu är jag klar med denna blogg. Det har varit en intressant tid, men nu, fittor, så stänger vi ner den här butiken.
Er,
Who is John Galt
mysteriet fortsätter här istället.
Er,
FRA
Ingen har väl undgått kalabaliken gällande FRAS kommande jurisdiktion när det gäller "internetavlyssning"?
Detta har man kunnat läsa om överallt. Kritik har skjutits från alla håll. För att klargöra saker och ting har FRA skapat en liten frågor och svar sida. Där svarar de på vanliga frågor och påståenden.
Ett särskilt slående exempel:
Påstående: Nu ska FRA börja spana på Sverige.
Klargörande Nej.
Okej. Nu känner jag mig mycket säkrare.
Källa: http://www.fra.se/omfra_faq_lag.shtml
Detta har man kunnat läsa om överallt. Kritik har skjutits från alla håll. För att klargöra saker och ting har FRA skapat en liten frågor och svar sida. Där svarar de på vanliga frågor och påståenden.
Ett särskilt slående exempel:
Påstående: Nu ska FRA börja spana på Sverige.
Klargörande Nej.
Okej. Nu känner jag mig mycket säkrare.
Källa: http://www.fra.se/omfra_faq_lag.shtml
Karin Schmidt
Ja tjena Karin Schmidt som fått första artikeln på aftonbladet.se. Där får man läsa hennes TV4-diss. Hon är inte nöjd med tv4s EM-bevakning. Nu vill jag inte försöka försvara TV4. Men du är ju fan kvinna. Vad vet ni om fotboll?
Sedans så ser du jävligt konstig ut också Karin. Du ser ut som dem där barnen i den där Kent videon.
Ett slutgiltigt utlåtande om hipsters (och dagens samhälle)
Det var inte meningen att jag skulle skriva någonting under sommaren men jag fick en plötslig energikick och vilja att sprida mitt hat och förakt för hipsters. Det här är högst aktuellt.
I våra kära huvudstad stockholm, och säkerligen i flera andra både större och mindre städer i Sverige, så har vi det senaste decenniumet haft plötsliga kulminationer av diverse olika folkgrupper, eller man kanske ska säga, nu i efterhand, avvikande folkgrupper. Det finns vissa flugor som är över lika fort som en afrikansk unge som föds med AIDS. Se till exempel J.Lindeberg hoodyn som likt pesten spred sig land och rike runt. Det började med att det stockholmska pöbelhopet fick ögonen för detta plagg, och efterskalven kunde ses överallt i alla små inavels-orter.
Men som sagt, dessa fads brukar oftast vara dagsländor. Däremot händer det lite då och då ett dessa enskilda plagg fullkomligt tar över en grupp människor - detta leder till en så kallad positive-feedback loop som bara växer och växer för att slutligen implodera. Det börjar med att det är tufft att tillhöra gruppen i fråga, men ju fler som kommer in, desto fulare blir det - det hela är inte längre exklusivt. Inte fint. Resultatet av detta är då att gruppen självdör - men det finns alltid en del som hänger kvar i detta utdöende släkte och lyckas föröka sig. Darwin gone wrong. Dessa människor ser man då lite varstans. Då blir det ju det motsatta. Istället för att vara normen så blir de som hänger kvar i gruppen ett slags zoo-djur som andra ser på med förakt, skrattar åt och viskar fula saker om.
Sedan så har dessa grupper små renässanser som aldrig varar längre än någon månad, så är deras tid förbi igen.
Nu har ju jag ingen mac, om jag hade det så skulle jag skapa en jättefin tidslinje och illustrera det hela. Men nu när vi inte har det så får vi klara oss med punkter.
90-talets slut. Bratsen, kommer ni ihåg dem? Det var supercoolt att vara brattig, beställa in en mäklarbricka, bjussa på groggluder, köra vevdansen vid bordet...sittandes. Man skulle köra en Porsche. Under tennisveckan så hyrde alla fattiga sportbilar, för då fick man ligga. Alla pratade som Blondinbella och Lidingö was the shit. Kommer ni ihåg allmänhetens fascination? Det var TV3-reportage om stekarna, den ökända videon på den där tönten som snackar om St. Tropez samtidigt som det låter som om han får orgasm av att höra sin egen röst. Pappa betalar, FFL, skit i plugget - jag är ändå rik var de axiom som bratsen levde efter.
Nu är det i princip dödssynd att flasha pengar. Det är fult att vara nouveaue riche. Man driver med stekarna på youtube. Beställ in en monsterflaska skumpa och du blir mobbad på stureplan.se under flera veckor.
En naturlig motreaktion till Bratsen var därefter hobbyturkarna - blattarna - Rinkeby och hela parlören som ingick i köpet. Blattarna var hårda. Dem fick ligga, för att dem stal svenska killarnas brudar. Blondintjejer hade major cravings för lite utländsk, hårig dase. Ingen förstod vad som sas i Sveriges under åren då denna grupp satt vid makten. Det intressanta här är att då i Bratskulturen det var normen att vara rik så var det i blattegruppen normen att försöka vara så fattig som möjligt så att man kunde stjäla. Canada Goose jackor (som f.ö var Bratsens signaturplagg) togs över av blattarna. Bokstavligen talat. Haglöfs-jackor även de var frekventa.
När Bratskulturen dog ut lever Blattarna fortfarande kvar i vårat samhälle men inte alls i samma utsträckning som då.
Sedan var det dags för omröstning om EMU vilket ledde till den plötsliga ökningen av självhatarna, emosarna. Denna grupp nådde sin topp på 15 minuter av rampljus när man som ungdom hörde att kids från Uppsala och andra närliggande städer åkte in till stockholm på dagarna för att hänga i plattan. Samtidigt skrevs det att allt fler tjejer skar sig själva i handlederna, lekte stryplekar i plugget och lyssnade på The Cure samtidigt som de boffade tvål i någon 35-årings källare. Nej, Tokio Hotel är jävla mesar, posers - emosarna under den tiden skulle spotta på dem. Punkt shop ägarna blev praktiskt taget rika över en natt. Även fast de ovannämnde grupper blev hatade så blev de inte det i samma utsträckning som emosarna. Alla emos rörde om i äldre svenskars själar, i farfar och morfar. Hur vågar man hata livet när man bor i Sverige, världens bästa land. Men sen så måste man ju faktiskt erkänna att alla emos var lätta byten. De gillade det. De ville bli hatade. Det hela blev en självuppfyllande profetia - men som alla andra så dog även dessa.
Ännu en gång, to every action, there is an equal and opposite reaction. Ni vet säkert vad som skall komma. Fjortisarna och TÄBBsen. Playahead-generationen kom som en storm mot emosarna och städade upp. Fjortisarna är fortfarande väldigt aktuella, och som ni ser i titeln handlar detta inlägg om hipsters. Det jag menar på är att fjortisarna kommer dö ut alldeles strax och alla hipsters är redo att ta över. Därför behöver fjortisarna ingen närmare förklaring.
I och med att hipsters är såpass nya så är det nog på sin plats att för er som inte vet, berätta vad en hipster är.
En hipster lever efter 5 grundpelare.
I våra kära huvudstad stockholm, och säkerligen i flera andra både större och mindre städer i Sverige, så har vi det senaste decenniumet haft plötsliga kulminationer av diverse olika folkgrupper, eller man kanske ska säga, nu i efterhand, avvikande folkgrupper. Det finns vissa flugor som är över lika fort som en afrikansk unge som föds med AIDS. Se till exempel J.Lindeberg hoodyn som likt pesten spred sig land och rike runt. Det började med att det stockholmska pöbelhopet fick ögonen för detta plagg, och efterskalven kunde ses överallt i alla små inavels-orter.
Men som sagt, dessa fads brukar oftast vara dagsländor. Däremot händer det lite då och då ett dessa enskilda plagg fullkomligt tar över en grupp människor - detta leder till en så kallad positive-feedback loop som bara växer och växer för att slutligen implodera. Det börjar med att det är tufft att tillhöra gruppen i fråga, men ju fler som kommer in, desto fulare blir det - det hela är inte längre exklusivt. Inte fint. Resultatet av detta är då att gruppen självdör - men det finns alltid en del som hänger kvar i detta utdöende släkte och lyckas föröka sig. Darwin gone wrong. Dessa människor ser man då lite varstans. Då blir det ju det motsatta. Istället för att vara normen så blir de som hänger kvar i gruppen ett slags zoo-djur som andra ser på med förakt, skrattar åt och viskar fula saker om.
Sedan så har dessa grupper små renässanser som aldrig varar längre än någon månad, så är deras tid förbi igen.
Nu har ju jag ingen mac, om jag hade det så skulle jag skapa en jättefin tidslinje och illustrera det hela. Men nu när vi inte har det så får vi klara oss med punkter.
90-talets slut. Bratsen, kommer ni ihåg dem? Det var supercoolt att vara brattig, beställa in en mäklarbricka, bjussa på groggluder, köra vevdansen vid bordet...sittandes. Man skulle köra en Porsche. Under tennisveckan så hyrde alla fattiga sportbilar, för då fick man ligga. Alla pratade som Blondinbella och Lidingö was the shit. Kommer ni ihåg allmänhetens fascination? Det var TV3-reportage om stekarna, den ökända videon på den där tönten som snackar om St. Tropez samtidigt som det låter som om han får orgasm av att höra sin egen röst. Pappa betalar, FFL, skit i plugget - jag är ändå rik var de axiom som bratsen levde efter.
Nu är det i princip dödssynd att flasha pengar. Det är fult att vara nouveaue riche. Man driver med stekarna på youtube. Beställ in en monsterflaska skumpa och du blir mobbad på stureplan.se under flera veckor.
En naturlig motreaktion till Bratsen var därefter hobbyturkarna - blattarna - Rinkeby och hela parlören som ingick i köpet. Blattarna var hårda. Dem fick ligga, för att dem stal svenska killarnas brudar. Blondintjejer hade major cravings för lite utländsk, hårig dase. Ingen förstod vad som sas i Sveriges under åren då denna grupp satt vid makten. Det intressanta här är att då i Bratskulturen det var normen att vara rik så var det i blattegruppen normen att försöka vara så fattig som möjligt så att man kunde stjäla. Canada Goose jackor (som f.ö var Bratsens signaturplagg) togs över av blattarna. Bokstavligen talat. Haglöfs-jackor även de var frekventa.
När Bratskulturen dog ut lever Blattarna fortfarande kvar i vårat samhälle men inte alls i samma utsträckning som då.
Sedan var det dags för omröstning om EMU vilket ledde till den plötsliga ökningen av självhatarna, emosarna. Denna grupp nådde sin topp på 15 minuter av rampljus när man som ungdom hörde att kids från Uppsala och andra närliggande städer åkte in till stockholm på dagarna för att hänga i plattan. Samtidigt skrevs det att allt fler tjejer skar sig själva i handlederna, lekte stryplekar i plugget och lyssnade på The Cure samtidigt som de boffade tvål i någon 35-årings källare. Nej, Tokio Hotel är jävla mesar, posers - emosarna under den tiden skulle spotta på dem. Punkt shop ägarna blev praktiskt taget rika över en natt. Även fast de ovannämnde grupper blev hatade så blev de inte det i samma utsträckning som emosarna. Alla emos rörde om i äldre svenskars själar, i farfar och morfar. Hur vågar man hata livet när man bor i Sverige, världens bästa land. Men sen så måste man ju faktiskt erkänna att alla emos var lätta byten. De gillade det. De ville bli hatade. Det hela blev en självuppfyllande profetia - men som alla andra så dog även dessa.
Ännu en gång, to every action, there is an equal and opposite reaction. Ni vet säkert vad som skall komma. Fjortisarna och TÄBBsen. Playahead-generationen kom som en storm mot emosarna och städade upp. Fjortisarna är fortfarande väldigt aktuella, och som ni ser i titeln handlar detta inlägg om hipsters. Det jag menar på är att fjortisarna kommer dö ut alldeles strax och alla hipsters är redo att ta över. Därför behöver fjortisarna ingen närmare förklaring.
- Förkortar alla ord. Tja blir t. Ska vi gå ut blir "Ut?". Till och med det gamla fjortishjärtat <3 som min generation dyrkade har nu blivit §. Jag har fått reda på att någon skulle skriva just <3, tryckte fel och fick ett §. Denna person var lat och sket i att fixa det och nu använder alla §. Bara det.
- Blont hår.
- Lever på gröna lund.
- Adidas jamaicatröjor.
- Fulla på 1 cider.
- Ligger med allt. Allt. Alltså verkligen, allt. Allt du kan tänka dig. Allting. Hela alltet.
- Är inte äldre än typ 11 år. Och det är detta som är det läskiga i det hela.
I och med att hipsters är såpass nya så är det nog på sin plats att för er som inte vet, berätta vad en hipster är.
En hipster lever efter 5 grundpelare.
- Strävan efter största möjlig alternativa musikbibliotek som består av absurda technohits och bisarr rock samt ryggsäcks-hiphop. Musik intresset ska vara såpass stort att man ska ha ALL ny musik inom en timme efter att den släppts och man skall tillsammans hypa en artist till den grad att bara skitartister kommer ut i musiksverige. Svensk musik är bäst enligt en hipster. En hipster har hört allt som skivbolaget sincerely yours någonsing har släppt och har deras hemsida som startsida. En hipster gråter när denne hör artisten Joel Alme - för att han gör så himla fin musik. En hipster hade hunnit tröttna på Justice när du hörde låten D.A.N.C.E för första gången. En hipster lyssnar, när han inte lyssnar på Sincerely Yours, bara på bloggmusik.
- En hipster har jättekonstiga kläder på sig / bara svenskt. Om du ser en hipster som bär tråkiga kläder / vanliga kläder. Typ en vit t-shirt, eller gröna strumpor. Så ska du veta att tishan är från Acne och kostar 800, byxorna är från Pantarella eller Pastarella eller vad fan det heter och kostar 350 kronor. En hipster vill inte skryta med pengar och köper därför low-profile kläder - samtidigt som hipstern kollar runt vart han än går för att se om det finns en annan hipster i närheten som definitivt kommer ha koll på hur dyra hans kläder är. Annars har hipstern t-shirts med neonfärger och skitpsykadeliska tryck som är köpta från en cool butik i någon bakgata i Paris.
Hipster-tjejen har 30 kroppsstrumpor från American Apparel alla i olika neonfärger. Hipstern brukar medvetet promenera på ställen där denne vet att Stockholm Streetstyle brukar fota. - Bara jävligt alternativ - dock inte så långt så att man blir emo. Hipsterns livsstil skall vara så alternativ och skild som möjligt från vanliga "svennar" bara för att. Hipstern är dock väldigt nonchalant och vill inte hänga på svennens ställen för att det är så tråkigt. Hipsters läser inte vanliga magasin - hipsters läser Vice, eller Nerd och andra hipster tidningar. När du ser hipstern på gatan, lägg märke till tidningen han håller och att den uteslutet hålls med titeln vänd utåt. Detta är hipstern väldigt noga med. Väldigt ängsliga är dem dessutom. Hipstern ska vara så olik svennen som möjligt men bryr sig inte om att han är en identisk kopia av sin medhipster. Värre än Bratsen, värre än emosarna, värre än blattarna så är hipsterna i sin egna grupp i princip identiska (både vad gäller kläd & musikstil men även idéer och tankar).
- Hipstern vill ge skenet av att vara smart men är egentligen ett stolpskott. Hipstern är apatisk när det gäller politik men har ändå läst Thatchers biografi. Hipstern har lånat Dostojevskijs Bröderna Karamazov. Hipstern har läst 40 sidor av boken, inte förstått någonting men bär ändå runt på den i sin lilla tygpåse/under armen och tar upp den i tid och otid. När hipstern gått hem så läser han en sammanfattning av boken på Sparknotes för att kunna diskutera Dostojevskij med sina andra hipstervänner (som också har läst summeringen på sparknotes) när dem fikar.
- Hipstern är allmänt nonchalant och dryg. Låt mig berätta en liten historia. Står i kö till något uteställe, några hipsters kommer med sina jävla neonryggsäckar, nördglasögon och allt för självgoda kroppar. Snackar skit om några "svennar" de såg igår. Sedan försöker de sig in på filosofi och diskuterar hur samhället förstörs av att alla försöker leva i flock och vara som alla andra. Jag blir arg. De avslutar diskussionen, samtidigt som vi kommer in med att den ena säger "ja, så är det att vara i kreddfilen. " Jag låter det gå. Några timmar senare är jag på övervåningen och har kul när jag ser hipstern på nedervåningen. Jag kände mig lite sjuk den kvällen - som i förkyld. Jag går runt och placerar mig i en perfekt vinkel. När han tittar upp drar jag en spottloska som landar i hans öga. Han har ingen koll på att det var jag. Jag fortsätter kvällen, ännu gladare nu.
Sommar
Jo, uppdateringsfrekvensen här den senaste tiden har inte varit någonting annat än en styggelse. Det finns två orsaker till det. Den första är att jag helt enkelt inte haft någonting att skriva om. Ingenting att hata. Den andra är att det är sommar. Sommar betyder mindre dator.
Det jag försöker säga är att. Räkna inte med The Idiotist under juni och juli. Jag lär uppdatera men det är inga fyrverkerier.
Alla ni läsare som bor i stockholm; vi ses i dimman. Vi ses på stranden. Vi ses på någon klippa på söder strax före soluppgången. Vi bland musiken. I lokalerna. På uteserveringarna.
Allt jag vill är att vi ses. Hojta bara GALT, VAR ÄR DU! så skall vi mötas. Låt oss festa ihop och betala idiotiska summor för sprit och medans vi i onyktert tillstånd diskuterar den pågående matkrisen och svältande afrikaner i Congo.
Vi ses.
Det jag försöker säga är att. Räkna inte med The Idiotist under juni och juli. Jag lär uppdatera men det är inga fyrverkerier.
Alla ni läsare som bor i stockholm; vi ses i dimman. Vi ses på stranden. Vi ses på någon klippa på söder strax före soluppgången. Vi bland musiken. I lokalerna. På uteserveringarna.
Allt jag vill är att vi ses. Hojta bara GALT, VAR ÄR DU! så skall vi mötas. Låt oss festa ihop och betala idiotiska summor för sprit och medans vi i onyktert tillstånd diskuterar den pågående matkrisen och svältande afrikaner i Congo.
Vi ses.
Mina besökare
Se här, en hel del av mina besökare har hamnat här för att de googlat någonting helt sjukt. Här följer 10 smakprov:
- "Svart man" +penis +novell
- matrester i bajset
- afrikaner flyter inte så högt
- blondinbella på toaletten
- digitalkamera för -äldre fumlig
- djupanalys om satanister
- känner igen den franska låten cover sebastien tellier
- noveller om kärlek med äldre kåta damer som knullar yngre män
- swingers i norrbotten jan och camilla
- varför är afrikanska negers allergiska mot mjölk ?
True story
Igår.
Sitter i taxin på väg hem från f12. Allt är fint. Vackert väder. Skön musik dunkar dovt i bakgrunden. Taximannen verkar sympatisk.
Han har ett vänligt ansikte med en mäktig mustasch. Han verkar inte vara en sån där som kör standardsnacket under resan.
Jag är full. Jag mår faktiskt lite illa. Och detta märker min nu designerade arab-förare.
"Moor do bra kompis?"
"Aaa, aa, jaavisst"
"Doo koomer vell inte eespy?" (jag blir alldeles varm inombords när dessa undermänniskor lägger till bokstaven E framför varje ord som börjar med S. Estockholm. Esnella. Ni vet.)
"Näeeejdå."
Jag kan nog sluta skriva nu, för att ni vet vad som kommer att hända. Jag spyr på förarens nackstöd sekunden efter.
"Uuursääkta, det där var inte meningen."
Jag ser hans blick tända till och näven knytas runt ratten. En spysalva hänger från min underläpp och jag har fått ett så kallat "lazy eye". Jag ler självklart.
Vi swooshar förbi stadshuset. Vi swooshar förbi riktigt jävla snabbt.
Araben sätter på radion. Han sätter på en arabkanal. Höjer volymen.
"Haah, hahaa, låter som om hon har en kuk i halsen" häver jag ur mig. Har ni hört en arab prata? Det låter som om dom har en kuk i halsen.
Han stannar bilen. Vi är INTE hemma. Vi befinner oss i gamla stan. Relativt nära riddarhuset. Det var inte hit jag skulle.
Det är helt folktomt. Bara taxibilar som åker omkring i alla olika riktningar. En transa går just förbi ett hörn.
"Kooom kompis"
Jag märker en minut i efterhand att dörren har öppnats och att jag vajar på trottoaren. Jag håller i mig i en 50-skylt.
"fshhshf" säger jag.
Araben går iväg 10 meter. Nu i efterhand minns jag det hela som en scen ur en västern-film. Pistoldragningen.
Maskineriet går igång och jag börjar fatta; "Duuuu, hon i frankrike, dom mörda henne, dina kompisar, asså, taxi, bilar, mörda henne, han togs fast, veent, veeent, väänta nu."
Vet ni vad han gör?
Han putar ut sin mage som är helt vansinnigt stor. Ja, han såg ju ut som en klassisk taxiförare. En hård, stor jävla mage. Som om han hade svalt Pluto liksom.
Jaja, nu springer han mot mig, med sin utåtputande mage. Min reaktionsförmåga är kvar på norrmalm och jag hinner inte fatta någonting innan jag får en 50 kilos, medelålders, tjockmage i mitt ansikte. Han sprang alltså mot mig och knuffade mig åt helvete med sin jävla mage. Jag ramlar ner. Taxin är borta.
När jag vaknar upp ser jag ett äldre tyskt par stå framför mig. Maken i förhållandet håller sin Olympus mot mig och knäpper en bild. Han ler ett sånt där Nazi-leende, vinkar lite grann och går sedan iväg med sin fru, som fnissar åt mig även hon.
Jag har alltså däckat i min egen spya.
Och därför, ska ni ungdomar, aldrig ta svarttaxi.
Sitter i taxin på väg hem från f12. Allt är fint. Vackert väder. Skön musik dunkar dovt i bakgrunden. Taximannen verkar sympatisk.
Han har ett vänligt ansikte med en mäktig mustasch. Han verkar inte vara en sån där som kör standardsnacket under resan.
Jag är full. Jag mår faktiskt lite illa. Och detta märker min nu designerade arab-förare.
"Moor do bra kompis?"
"Aaa, aa, jaavisst"
"Doo koomer vell inte eespy?" (jag blir alldeles varm inombords när dessa undermänniskor lägger till bokstaven E framför varje ord som börjar med S. Estockholm. Esnella. Ni vet.)
"Näeeejdå."
Jag kan nog sluta skriva nu, för att ni vet vad som kommer att hända. Jag spyr på förarens nackstöd sekunden efter.
"Uuursääkta, det där var inte meningen."
Jag ser hans blick tända till och näven knytas runt ratten. En spysalva hänger från min underläpp och jag har fått ett så kallat "lazy eye". Jag ler självklart.
Vi swooshar förbi stadshuset. Vi swooshar förbi riktigt jävla snabbt.
Araben sätter på radion. Han sätter på en arabkanal. Höjer volymen.
"Haah, hahaa, låter som om hon har en kuk i halsen" häver jag ur mig. Har ni hört en arab prata? Det låter som om dom har en kuk i halsen.
Han stannar bilen. Vi är INTE hemma. Vi befinner oss i gamla stan. Relativt nära riddarhuset. Det var inte hit jag skulle.
Det är helt folktomt. Bara taxibilar som åker omkring i alla olika riktningar. En transa går just förbi ett hörn.
"Kooom kompis"
Jag märker en minut i efterhand att dörren har öppnats och att jag vajar på trottoaren. Jag håller i mig i en 50-skylt.
"fshhshf" säger jag.
Araben går iväg 10 meter. Nu i efterhand minns jag det hela som en scen ur en västern-film. Pistoldragningen.
Maskineriet går igång och jag börjar fatta; "Duuuu, hon i frankrike, dom mörda henne, dina kompisar, asså, taxi, bilar, mörda henne, han togs fast, veent, veeent, väänta nu."
Vet ni vad han gör?
Han putar ut sin mage som är helt vansinnigt stor. Ja, han såg ju ut som en klassisk taxiförare. En hård, stor jävla mage. Som om han hade svalt Pluto liksom.
Jaja, nu springer han mot mig, med sin utåtputande mage. Min reaktionsförmåga är kvar på norrmalm och jag hinner inte fatta någonting innan jag får en 50 kilos, medelålders, tjockmage i mitt ansikte. Han sprang alltså mot mig och knuffade mig åt helvete med sin jävla mage. Jag ramlar ner. Taxin är borta.
När jag vaknar upp ser jag ett äldre tyskt par stå framför mig. Maken i förhållandet håller sin Olympus mot mig och knäpper en bild. Han ler ett sånt där Nazi-leende, vinkar lite grann och går sedan iväg med sin fru, som fnissar åt mig även hon.
Jag har alltså däckat i min egen spya.
Och därför, ska ni ungdomar, aldrig ta svarttaxi.
Gossip girl
Ni vet TV-serien gossip girl?
Nej? Okej, men den handlar om ett gäng täta kids - old money familjer ni vet. De går på stenhårda privatskolor och är det alla ni vill vara. Samtidigt som de endast är gymnasieungdomar (fast än de ser ut att vara 25+) så måste de handskas med sex, otrohet, droger och skit.
Ja, summa summarum: det händer skitmycket spännande saker i deras liv. Hela grejen liksom.
I skenet av gossip girl karaktärerna så finns Gud, alltså själva Gossip girl som bloggar om det som händer i klicken.
Det intressanta är vad Gossip Girl har lett till i Sverige. Likt ett virus har den här idén om skvallerbloggar flugit genom atlanten och landat i vårt jävla skitland.
Nej. Jag pratar inte om Se&Hör och Vecko Revyn. Det jag snackar om är att nu har varenda jävla gymnasium en anonym gossip-blogg.
Nu har det patetiska nått oanade höjder.
Det roliga är att kidsen här inte lever gossip girl livet ur någon aspekt whatsoever. De här bloggarna har hajpat sig själva till den grad att en vanlig brommafest eskalerar till en odyssé som skulle får Homerus att rodna.
Ett vanligt tonårsliv blir som en festnatt bland hipster-kids i centrala Tokyo.
"En viss Anna knullade med Thomas."
"Någon onykter gäst spydde tydligen på golvet."
Var finns värdet i det här?
Nej.
xoxo
Nej? Okej, men den handlar om ett gäng täta kids - old money familjer ni vet. De går på stenhårda privatskolor och är det alla ni vill vara. Samtidigt som de endast är gymnasieungdomar (fast än de ser ut att vara 25+) så måste de handskas med sex, otrohet, droger och skit.
Ja, summa summarum: det händer skitmycket spännande saker i deras liv. Hela grejen liksom.
I skenet av gossip girl karaktärerna så finns Gud, alltså själva Gossip girl som bloggar om det som händer i klicken.
Det intressanta är vad Gossip Girl har lett till i Sverige. Likt ett virus har den här idén om skvallerbloggar flugit genom atlanten och landat i vårt jävla skitland.
Nej. Jag pratar inte om Se&Hör och Vecko Revyn. Det jag snackar om är att nu har varenda jävla gymnasium en anonym gossip-blogg.
Nu har det patetiska nått oanade höjder.
Det roliga är att kidsen här inte lever gossip girl livet ur någon aspekt whatsoever. De här bloggarna har hajpat sig själva till den grad att en vanlig brommafest eskalerar till en odyssé som skulle får Homerus att rodna.
Ett vanligt tonårsliv blir som en festnatt bland hipster-kids i centrala Tokyo.
"En viss Anna knullade med Thomas."
"Någon onykter gäst spydde tydligen på golvet."
Var finns värdet i det här?
Nej.
xoxo
Det fantastiska med att läsa andras väggar på facebook
"Jo tack, det är bara bra..:) Jag har hoppat av skolan, jobbar på en video affär i hökarängen. Planer inför sommaren..Det är väl så att jag ska jobba som vanligt, men i augusti ska jag till Lanzarote.. Du själv då?"
Fantastiskt.
Fantastiskt.
Men vad i?
Kollar upp bloggen. Vad är det jag ser? Designen har ju gått åt helvete. Ser ut som en hemsida från '98. Vad fan är detta. Hur fixar jag?
Det här ser ju inte okej ut.
Det här ser ju inte okej ut.
Varför man inte ska ta tibetanska OS-protestanter seriöst.
Hörrni!
Jag är alltså INTE här. Därför ni inte fått några inlägg. Jag är i England mina vänner. Jag vet inte när jag kommer tillbaka.
Det är fint väder här så jag tänkte att jag skulle stanna ett tag. Vad gör ni då? haha. Studentskivor? Valborg? haha.
Men hare bra hörrni. Det är tea-time nu.
Det är fint väder här så jag tänkte att jag skulle stanna ett tag. Vad gör ni då? haha. Studentskivor? Valborg? haha.
Men hare bra hörrni. Det är tea-time nu.
Vinnare!
Nytt koncept: Bloggbashing
Din bästa väninna bloggar. Din chef bloggar. Din flickvän bloggar. Ditt barn bloggar. Någon nära dig bloggar.
Du måste läsa denna blogg, det har personen som bloggat bett dig göra. Du skriver gulliga kommentarer. För det måste du göra.
Men egentligen så hatar du satfläsket. Hon skriver som ghettobrud på crack. Hennes outfits är jävligt fula. Hennes musikblogg är ett år efter i tiden. Hon har nyss lagt upp en Justice låt. Du hatar detta. Du stör dig på detta - men är maktlös.
Jag känner minst tio personer som bloggar. En värre än den andra.
Nu är det dags att vi gör någonting åt det här.
Ni skickar en kommentar eller mail där ni ger mig en blogg (det får inte vara en proffsblogg). Det måste vara en amatörblogg som är riktigt risig och (relativt) okänd. Du ska helst känna bloggaren på ett eller annat sätt.
Du får vara anonym och om du inte vill så kan jag som Design: Simon & Tomas (på tv3) efter recensionen avslöja vem som tipsade. Om du vill.
Jag recenserar alltså bloggen åt er (läs: mobbar). Självklart kontaktar jag bloggägaren så att vi möjligtvis får igång en diskussion.
Detta har gjorts av mig en gång förut. Blev rätt så lyckat faktiskt. Efter detta så lösenordsskyddade idioten bloggen. Vi kan alltså "make a difference". Nu slipper oskyldiga människor likt Oidipus hugga ut sina ögon efter att ha sett bajset på sidan.
Ingen mer googlesökning kommer av misstag få någon oskyldig att hamna på pauulina.blogg.se. Ja, ingen förutom hennes vänner. Som måste läsa skiten.
Du måste läsa denna blogg, det har personen som bloggat bett dig göra. Du skriver gulliga kommentarer. För det måste du göra.
Men egentligen så hatar du satfläsket. Hon skriver som ghettobrud på crack. Hennes outfits är jävligt fula. Hennes musikblogg är ett år efter i tiden. Hon har nyss lagt upp en Justice låt. Du hatar detta. Du stör dig på detta - men är maktlös.
Jag känner minst tio personer som bloggar. En värre än den andra.
Nu är det dags att vi gör någonting åt det här.
Ni skickar en kommentar eller mail där ni ger mig en blogg (det får inte vara en proffsblogg). Det måste vara en amatörblogg som är riktigt risig och (relativt) okänd. Du ska helst känna bloggaren på ett eller annat sätt.
Du får vara anonym och om du inte vill så kan jag som Design: Simon & Tomas (på tv3) efter recensionen avslöja vem som tipsade. Om du vill.
Jag recenserar alltså bloggen åt er (läs: mobbar). Självklart kontaktar jag bloggägaren så att vi möjligtvis får igång en diskussion.
Detta har gjorts av mig en gång förut. Blev rätt så lyckat faktiskt. Efter detta så lösenordsskyddade idioten bloggen. Vi kan alltså "make a difference". Nu slipper oskyldiga människor likt Oidipus hugga ut sina ögon efter att ha sett bajset på sidan.
Ingen mer googlesökning kommer av misstag få någon oskyldig att hamna på pauulina.blogg.se. Ja, ingen förutom hennes vänner. Som måste läsa skiten.
