Det är rätt så enkelt att slå ner på stackarna men ack så aktuellt. Tydligen både för mig och nissen som gav mig mailet.

Vet ni vad jag tror? Jag tror att jehovas vittnen är satans påfund för att driva folk till satanism och bort från Gud.

Jag bor i lägenhet. Vi har portkod och så. Men på något sätt tar de sig in. Som råttor. De har back-up från någon undre makt. Bara satan själv kan förse dem med alla dessa portkoder. Varannan månad kan jag förvänta mig ett jävla pling på dörren av någon jävla datoradministratör i dressmankostym som funnit Jehova (läs: Gud) och vill dela med sig.

I början öppnade jag alltid dörren hjärtligt och artigt. Jag tog emot deras reklamblad och sa hejdå. En gång fick han komma in. Vi drack thé och jag hörde tålmodigt på hur han malde på om att "alla tecken visar på att världens undergång är nära". När samma tönt sedan besökte mig gång på gång och tydligen inte förstod min hint så var jag illa tvungen att ta till "gammelmormor" fasoner.

Vet ni vad jag gjorde?

Jag sitter och äter min middag i lugn och ro en kväll men så hör jag ett pling. Jag går lugnt mot dörren och ser ut i titthålet. Det är satans ängel. Snabbt springer jag mot närmaste TV. Sätter på den och höjer volymen. Varför?
Jag vill att han hör att jag är hemma men att jag inte öppnar. Min blick är fastspänd mot dörren. Om jag var stålmannen så skulle min ögonlaser penetrera ASSA låset. Jag väntar, står på mina tår, som en leopard som väntar på sitt byte. Jag hör hans feta fingrar pilla där utanför. Han är på gång. Som en kåt 16:åring som ska pilla sin första fitta är han lite nervös. Fingrarna är lite skakiga men han är målmedveten. Han ska stoppa in dem och få det gjort. Den ska in. Han ska komma in. Hans själ och hans närvaro ska penetreras in i min sfär.

Brevinkastet öppnar på sig lite grann. Sakta öppnar han brevinkastet. Likt en slida som inte är riktigt fuktig nog så är det lite svårt. Hon är för full för att fatta någonting. Hon blir situationen påtvingad. Jag ser ett litet reklamblad kika in. Den tittar in lite retsamt. "Jag har halva inne nu din smutsiga, orena slyna". Nu kommer jag. Jag ser moses högra öga se på mig. Han står vid en savann, det ser jag. "Gud skall finna dig". Moses ser på mig. Snart kommer mannen på andra sidan släppa taget. Han kommer låta resten sköta sig självt. De feta, svettiga fingrarna ska släppa taget och allt ska få hända.

Men likt den fulla tjejen på ikea-soffan så nyktrar jag plötsligt till. Jag ser mig omkring. Jag är ute ur alkoholens dimma och mår illa. Jag ser att den här jäveln har öppnat två knappar på mina jeans och hans fingrar går in för trosorna. Måhända att jag klär mig utmanande men jag är en Gudrun Schyman innerst inne. Måhända att jag släpper loss för 12 killar på festen - men bara för att jag vill. Jag vill inte få någon slemmig, spänstig och venig liten brommakuk i min snippa. Nej. Jag springer fram med tysta harsteg och slår igen brevinkastet. Jag snärtar till den.

"Så här får du inte göra. Jag är inte med på det du vill. Jag säger ett bestämt NEJ. Jag är en independent woman."

Jag snärtar till och hans fingrar kläms fast i brevinkastet. "Aj" hör jag från andra sidan. Smärtan gör att han släpper taget om Moses. Moses faller mot golvet - men han ska inte nudda mitt golv. Not on my watch. Halvägs ner greppar jag tag om moses och trycker upp honom igen. Hårt och bestämt trycker jag upp och ut Moses ut ur brevinkastet. Sedan så slår jag ett bestämt slag mot dörren. För att understryka det jag just gjort. Jag hör trappstegen. Bruten, nedslagen, trasig går han iväg. Nej, ingen fitta för dig ikväll.
Jag går iväg tillbaka till min mat.

SWOOSH.

Kameran följer nu satans ängel på väg ut. Trots att hållningen är bruten och självförtroendet nedslaget, så syns ett sliskigt leende runt läpparna. För han vet. Han vet att nästa månad är det Jeanettes 18 års fest. Då möts vi igen. Då ska han våldföra sig på mig. Det har han bestämt...