En djupdykning in i Disneys dunkla värld - En samtidsanalys
Alla har vi någon sorts relation till imperiet som stavas Disney. Från barnsben inmatas vi, för att följa det konspiratoriska spåret, konsumptionsprogaganda som hjärntvättar oss och får oss att bli stamkunder hos diverse USA baserade företag.
När vi dock når en viss ålder så förändras strukturen i våra hjärnor. Tecknade program och vuxna män iklädda björnkostymer är varken acceptabelt eller intressant. Vid den ålder din klasskamrat säger att du är en tönt för att du fortfarande ser på Bolibompa varje dag klockan 18.00 så börjar dina TV-vanor förändras. Du märker att det finns ett bättre utbud på TV.
De kommersiella kanalerna visar 15+ filmer där våldet är ett centralt tema. Public service visar utländska filmer (främst tyska) där du vet att du har minst en "full frontal nudity" scen att vänta. Bara du lyckas hålla dig vaken genom 1 timmes melankonisk skit så vet du att du får naturliga bröst till belöning.
Du glömmer bort Disney och Björne. Du börjar till och med skratta åt de barnsliga inslagen som du växte upp med. Men än begriper du dig inte på de bakomliggande symbolerna.
Så sitter du en mörk söndagseftermiddag på den stora sköna fåtöljen med massa papper spridda runt omkring dig. Du har nyss läst klart "Dåren Ivan" och sitter och reflekterar. Den stora LCD tv:n skiner lockande och du lägger världslitteraturen åt sidan ett tag och ägnar dig åt människans naturliga och definerande sysslelsättning. Zappande.
TV har inget att erbjuda förutom intelligensbefriad skit som "Fear Factor", eller den hederliga idolreprisen. Men plötsligt ser du någonting. Du fylls av nostalgi. SVT visar ett program som heter "Hemma hos Musse".
När vi dock når en viss ålder så förändras strukturen i våra hjärnor. Tecknade program och vuxna män iklädda björnkostymer är varken acceptabelt eller intressant. Vid den ålder din klasskamrat säger att du är en tönt för att du fortfarande ser på Bolibompa varje dag klockan 18.00 så börjar dina TV-vanor förändras. Du märker att det finns ett bättre utbud på TV.
De kommersiella kanalerna visar 15+ filmer där våldet är ett centralt tema. Public service visar utländska filmer (främst tyska) där du vet att du har minst en "full frontal nudity" scen att vänta. Bara du lyckas hålla dig vaken genom 1 timmes melankonisk skit så vet du att du får naturliga bröst till belöning.
Du glömmer bort Disney och Björne. Du börjar till och med skratta åt de barnsliga inslagen som du växte upp med. Men än begriper du dig inte på de bakomliggande symbolerna.
Du växer upp. Ser lite bättre saker. Läser lite djupare böcker och blir en människa.
Så sitter du en mörk söndagseftermiddag på den stora sköna fåtöljen med massa papper spridda runt omkring dig. Du har nyss läst klart "Dåren Ivan" och sitter och reflekterar. Den stora LCD tv:n skiner lockande och du lägger världslitteraturen åt sidan ett tag och ägnar dig åt människans naturliga och definerande sysslelsättning. Zappande.
TV har inget att erbjuda förutom intelligensbefriad skit som "Fear Factor", eller den hederliga idolreprisen. Men plötsligt ser du någonting. Du fylls av nostalgi. SVT visar ett program som heter "Hemma hos Musse".
Slut på del 1
Kommentarer
Postat av: Magz
Hörru fitta, när kommer del 2?
Trackback
